Att beräkna lön till anställda

Publicerat den 29 december 2016 14:02 av webbredaktören

Hur ska du beräkna lön till anställda? Detta är en sammanfattning för chefer eller dig som arbetar med löner. Artikeln gäller för 2016-2017.

En anställds lön bestäms av kollektivavtalen och det finns inte reglerat i lag vilken lägstalön som gäller för en anställd. En arbetstagare som är tillsvidareanställd (fastanställd) och tjänsteman har oftast sin lön reglerad som månadslön. Om personen jobbar deltid, exempelvis 75 % av heltid, utgår månadslön med 75 % av heltidslön.

Vad gäller kollektivanställda så är det även vanligt med timlön som utbetalas månaden efter intjänandet. Det finns kollektivavtal som kräver att anställda ska ha månadslön om de jobbar heltid. Ett exempel på detta är butiksavtalet Handelsanställdas Förbund. Den stora skillnaden mellan timlön och månadslön är att timlönen varierar från månad till månad beroende på hur många dagar som blir arbetstid. Månadslön täcker samtliga kalenderdagar och blir lika stor oavsett en kort eller lång månad.

Timlön bygger uppåt från noll. Det innebär att om man inte jobbar får man heller inte betalt. Vid frånvaro görs inga avdrag. Blir man sjuk kan man få sjuklön som är 80 % av timlönen. Vid semester kan man få semesterlön osv.

Månadslön är densamma varje månad men ger extra lön vid exempelvis övertid. Vid frånvaro blir det avdrag.

Hur stort blir då avdraget respektive tillägget?
Lön finns som tidigare nämnt inte reglerat enligt lag, med undantag för semesterlön som bygger på hur mycket man tjänar. Detsamma gäller vid sjukdom där arbetsgivaren ska ersätta den anställde med 80 % av den lön som skulle tjänats in dag 2 till dag 14 hos arbetsgivaren. Avdrag och ersättningar regleras av kollektivavtal och kan skilja sig mellan avtalen. Här nedan presenteras några av de vanligaste former gällande avdrag och ersättning:

För timlön
Timlön ersätter övertid med grundtimpeng + 50 % övertidstillägg. Vanligt är även grundtimpeng + 70 % övertidstillägg samt grundtimpeng + 100 % övertidstillägg.

Tilläggets storlek styrs i avtalen genom vilken tid som övertiden utförs. Ob-tillägg (vid s.k. obekväm arbetstid) ges om arbetstiden ligger på en kväll eller helg men inom ordinarie arbetstid. Detta är då inte övertid utan ett extra tillägg till timlönen med exempelvis 50, 70 eller 100 %. Vid sjukdom görs inget avdrag på timlön men ersättning utgår enligt lag med 80 % av timlönen för den tid man skulle ha jobbat under dag 2 till dag 14. Observera att sjuklön ska ges med 80 % av den lön den anställde skulle ha tjänat om personen inte hade blivit sjuk. Detta innebär att om Ob-tillägg skulle ha betalats ut för denna period skall även sjuklön utges med 80 % av detta.

För månadslön
Månadslön ger en annan beräkning. Kollektivanställda som har månadslön får oftast samma ersättning som de som har timlön. Vid exempelvis övertid och Ob måste man först räkna ner tiden till timlön. Även detta finns reglerat i kollektivavtalen och handlar om en divisor som man delar månadslönen med för att få fram timlönen. Jobbar man kvällar och nätter kan man istället för Ob få skifttillägg. Vid månadslön för tjänstemän finns även där frånvaro reglerad i kollektivavtalen. Här kommer några vanliga formler för beräkning:

Tjänstledig del av dag:
Månadslön/175 ger avdrag per timma.

Tjänstledig 1-5 dagar:
Månadslön/21 ger avdrag per arbetsdag.

Tjänstledig 6 dagar och fler:
Avdrag per kalenderdag enligt formel månadslön x 12/365

OBS! Räkna alltid upp deltidslön till heltid vid beräkning av tjänstledighet och övertid för tjänstemän.

Vid övertid använder många tjänstemannaavtal formeln månadslön/94 vid övertid före kl 20 på vardagkvällar och månadslön/72 efter kl 20 samt på lördag och söndag.

Taggar: ,

Kategori: ,